Elena, skolans absolut populäraste tjej, är skakad. Hon, som alltid är van vid att få vad hon vill ha, blir nobbad av den nye, ursnygge killen Stefan. Detta kan så klart inte accepteras och Elena ger sig fan på att han ska bli hennes. Men efter ett tag förstår hon att Stefan inte är som andra killar, och ju närmare hon kommer honom desto mer klarnar bilden. Stefan är en flera hundra år gammal vampyr. Han har kommit till den lilla staden där Elena bor med planen att ligga lågt och leva så normalt som möjligt, men hans förflutna hinner snart ikapp honom. Hans bror Damon, som också är vampyr, vill inte lämna Stefan ifred och snart siktar han även in sig på Elena. Och Damon är åh så attraktiv - men fullständigt livsfarlig. Hur ska detta sluta för stackars Elena om hon kommer emellan bröderna?

Jag läste och älskade de här böckerna när jag var typ fjorton eller något åt det hållet (de kom ut för första gången 1991). Då läste jag dem i svensk översättning och de hade fått den urlöjliga titeln Vampyrens kärlek. Att de skulle återupplivas i och med den rådande vampyrtrenden var väl ingen överraskning, och jag måste säga att jag än så länge gillar TV-serien som baserades på dem. Så, håller böckerna fortfarande såhär nästan tjugo år efter att de skrevs? Ja, det måste jag säga att de gör. Smith skriver bra och språket känns fräscht även nu. Hon har tack och lov skrivit en ungdomsroman utan att försöka vara cool och svänga sig med tonårsuttryck som snabbt åldras. Hon har en mogen approach och behandlar sina läsare som vuxna, vilket jag uppskattade både då och nu. Elena, vår huvudperson, är en intressant figur. Jag ville från början tycka illa om henne för att hon är så bortskämd, egotrippad och arrogant, men Smith lyckas ge hennes karaktär flera lager och djup, och allteftersom hon utvecklas och mognar blir jag mer och mer fäst vid henne. Tyvärr är vår hjälte Stefan inte lika kul. Visst, han är sympatisk och sånt, men när Damon dyker upp i boken snor han allt rampljus. Han är en skitbra skurk, suave och cool samtidigt som han är psykotiskt livsfarlig, och helt enkelt en mer intressant karaktär än sin ångestfyllde bror. Smith har lyckats göra Damon till en attraktiv men samtidigt faktiskt ganska läskig karaktär, och just här står boken ut litegrann från sina gelikar. Vampire Diaries är stundtals faktiskt rätt kuslig, och Smith har en bra förmåga att skapa stämnning och creepy miljöer. Okej, det skrämmer väl inte direkt slag på en, men det har en skön nivå av mysrysare, alltså den där sortens skräck man myser ihop sig i soffan med tillsammans med en kopp te eller något när det är mörkt och ruggigt ute. Riktigt trevligt.

Allt som allt är Vampire Diaries helt klart något av det bästa man kan få tag i just nu inom vampyrgenren. Nu finns det också en fortsättning på storyn i böckerna som kallas The Return. De har jag inte läst ännu, men ska absolut kolla upp dem efter de här. En spinoff-trilogi planeras även för release någon gång i framtiden.