Regan, 17 år, älskar sin storebror Liam över allt annat. De har alltid hållit ihop, och det är därför Regan nu har blivit den enda som känner till Liams stora hemlighet: att han egentligen är en flicka vid namn Luna. Luna längtar efter att få komma ut i världen som den hon är, men med två allmänt kassa föräldrar och en omgivning full av intoleranta, fördomsfulla människor ser läget mörkt ut. Och hur ska det gå för stackars Regan, som tyngs ner av att hela tiden behöva hjälpa och skydda sin bror med lögner? Den nye killen i skolan som visar intresse för henne, vad skulle han säga om han visste att Regans bror är "en sån där"? Men kanske viktigast av allt: hur ska det gå för Liam om inte hans sanna jag får lov att komma ut?

Det här var en ovanlig, men behövlig, bok. Jag hade sett fram emot att läsa den och blev inte besviken. Det är en vacker och fängslande historia om den starka kärlek som bara kan finnas mellan syskon, eller (som i detta fall) systrar. Karaktärerna är alla fascinerande figurer och ingen känns onödig eller endimensionell, man har till och med en viss sympati för Regans och Liams/Lunas mansgrisige och olycklige far. Regan själv är en bra huvudperson, men ack vilken mes hon är större delen av tiden. Hon lider av grymt dåligt självförtroende och usel självkänsla, vilket i och för sig är ganska vanligt i tonåren, men för fanken, visa lite ryggrad, tjejen! Hon gör inte mycket annat än gnäller över hur mycket hon lider och är misslyckad större delen av boken. Då är det bra att hennes syster finns där och lyfter stämningen med sin glamälskande personlighet och höga klackar. Luna är en skön karaktär och mycket trovärdig, en transexuell utan klichéer som älskar glittriga örhängen lika mycket som att mecka med datorer. Skulle hemskt gärna vilja använda den här boken som en del av undervisningen när jag väl är färdig lärare. Informativt och bra om transexualitet utan att man blir skriven på näsan med floskler, I love it.