Senaste inläggen

Av Elli - 9 april 2010 17:36

Alternativen vi ger dig

De ser till att du beter dig som folk

Glöm inte

Att Storebror alltid ser dig


   - från ctrl+alt+del av Svenska Akademien


 


Winston Smith bor i Oceania, ett av de tre superländer världen har delats upp i. Han, som alla andra, lever under Partiets styre vilket innebär att han är ständigt övervakad av kameror, mikrofoner och Partiets agenter, kallade Tankepoliser. Han jobbar på Sanningsministeriet, vilket sysslar med att sprida lögner som passar Partiets syften. Trots att han hänger med strömmen har Winston insett att något är ruskigt fel med hela det här samhället, och han är fast besluten att göra något åt det. Med sig i kampen får han sin flickvän Julia (som är hemlig, kärlek är förbjudet numera) och hans kämparglöd är starkare än någonsin i och med hennes kärlek. Men allt de gör är livsfaröigt, och Storebror har ögon överallt.


Det här är en bok som alla borde läsa. Inte kanske för att den är asbra (det är den), men för att den känns kusligt aktuell. Sant, Sverige är ett relativt schysst land att bo i, men man måste inte vara helt tokig för att fatta hur det här funkar i ett internationellt perspektiv.

Hur är boken då? Briljant, säger jag bara. Orwell var en grymt smart människa och han har, enligt mig, skapat det enda tänkbara receptet för hur man kan ta över världen. Det finns inte en detalj han inte har tagit med, och allt kan sammanfattas så enkelt: it's all in your head. Språket (jag läste den på engelska) är svårt, men inte omöjligt att ta sig igenom, och det blir för den sakens skull aldrig tråkigt, dock är det absolut ingen enkel bok att läsa. Den kräver en hel del av läsaren när det gäller att förstå Storebrors idéer och tankar, men när man fattar det blir man bara golvad av hur coolt och läskigt det är. Karaktärerna är okej, men inte mer, den ende man egentligen kommer nära och bryr sig om är Winston själv vilket kan göra boken lite enahanda, men det är också mitt enda klagomål. Dock kan man hävda att detta är en idédriven bok som inte i första hand handlar om ett antal karaktärer utan snarare en tanke. Läs och bli fucking vettskrämd.

Av Elli - 8 april 2010 13:17

Yes! Den 18 maj kommer den senaste boken av John Ajvide Lindkvist att hamna i bokhandeln. Som vi har längtat!


Den ska tydligen heta Lilla stjärna och ni kan ge er fanken på att jag kommer kasta mig över den.


Va, du vet inte vem John Ajvide Lindkvist är? Vafan, varför sitter du här och läser bloggar, gå och läs hans böcker NU! Köp dem, låna dem, sno dem, I don't care, men läs dem!

Av Elli - 7 april 2010 18:38

 



Här är den då - alla avsnitt av Kim W Anderssons serie "Love hurts" som har dykt upp en del i Nemi-tidningarna. Den fyller ett hål i den svenska serievärlden med sitt romantiska skräcktema, särskilt har herr Andersson siktat in sig på goth-skräck där det makabra, det läskiga och blodiga får ta plats i den vanliga, grå vardagen. Historierna handlar alla om samma sak - hur sjukt ont kärleken kan göra. Läs om tjejen som följde med en främmande kille hem, ungdomarna som hängde utomhus när en mördare var lös, tjejen som tog en simtur medan hennes kille var kvar på stranden etc. Här finns också fantasy-element som drakar, prinsessor, vampyrer, zombies m.m


Jag gillade "Love hurts"-serierna redan från början, tyckte de blandade en skön skräckatmosfär med svart humor på ett lyckat sätt. Jag applåderar Kim W Andersson för att han vågat ge sig in på det här eftersom det, som sagt, inte är något man ser mycket av i den svenska seriebranschen. Men nu när jag har läst alla hans avsnitt samlade slår det mig att det känns som om det fattas något. Historierna är alla bra och intressanta, men de ger inget utrymme för karatärerna. Historien och skräcken har greppat ratten och att göra läsaren intresserad av karaktärerna är inte ens kvar i bilen längre. Det gör att det hela känns lite platt, historierna skulle behöva vara lite längre och mer utfläskade. Vad gäller tecknarstilen så gillar jag den till största delen, särskilt Anderssons sätt att teckna omgivningar är väldigt bra med skarpa kontraster och linjer, men det är något med hans människor, något drag runt munnen som alla har. Jag kan inte exakt förklara det, men det ser ut som om de alla har ätit ett gäng citroner och sen fått kramp i musklerna runt munnen. Men på det stora hela vill jag rekommendera "Love hurts" till alla som gillar mörk humor, blod och goth-romantik (jag personligen älskar det), eller de som bara vill se något annorlunda.

Av Elli - 6 april 2010 14:26

Tidigare har jag lagt upp en recension av Nicholas Sparks The Notebook, en söt liten kärlekshistoria efter en välbekant mall om en fattig bonnpåg och en stackars liten rik flicka. Det må vara klyschigt, men det är inte nödvändigtvis något fel med det.


Jag har alltid drömt om att skriva romaner, och jag blir lika glad varje gång jag läser en halvkass, meningslös roman eftersom det visar att "kan han/hon så kan jag". Och tydligen behöver man inte ens variera sig för att få filmkontrakt till varenda bok man pumpar ut. Case in point: Nicholas Sparks.


Man undrar ju, hur kommer sådana författare undan? Jag kan nämna fler exempel på människor som verkar skriva samma bok, om och om igen, och lurar i folk att de inte gör det genom att ändra karaktärernas namn och händelseförloppet en smula. Varför verkar ingen märka något?


Jag ska fanimig skriva av hela Förnuft och känsla, ändra namnen på samtliga karaktärer och göra så att den utspelar sig i sydstaterna istället, inte en jäkel kommer att komma på mig.

Av Elli - 6 april 2010 14:06

De flesta har nog hört om hur midsommarstången egentligen ska föreställa en penis, komplett med pungkulor, och att den restes förr för att ge bra barnafödande och en god skörd. Ingen kanske tänker på det numera här i Sverige, men jag måste applådera japanerna för deras tankar. I Japan firas varje år en festival som går ut på att dyrka en stor penisstaty vid namn (I shit you not) Elisabeth. Här har ni ett klipp.


"Stålpenisfestivalen", hur kan man undgå att älska det? Vi vet ju redan att vi lever i en kukdyrkande värld, men japanerna säger det rakt ut. Tycker vi kunde skapa någon sorts systerinitiativ där vi dyrkar de kvinnliga könsdelarna, "Stålmusfestivalen" kanske.

Av Elli - 4 april 2010 18:32

             


Här har vi ett par ovärderliga böcker för dig som avskyr att läsa alternativt "inte har tid". Henrik Lange har sammanfattat en hel hög med de där böckerna man "ska" ha läst, och han har gjort det på fyra serierutor var. Inte illa, med tanke på att han får ner En dramatikers dagbok av Norén (som är nästan 2 000 sidor tjock) till en enda mening. Andra höjdare är Liftarens guide till galaxen, På drift, Dracula, På västfronten intet nytt, Bibeln, Flyga drake, Stolthet och fördom, Den store Gatsby, En komikers uppväxt etc. För en bibliofil som undertecknat är detta två toppengrejer, de är roliga på ett hädiskt sätt och slår huvudet så sjukt hårt på spiken vissa gånger. Läs och inspireras.

Av Elli - 3 april 2010 16:49

 

Artist: Nick Cave and the Bad Seeds

Album: Murder Ballads

Nick Cave var en grymt cool människa när han gjorde denna skiva. Alla låtar handlar om mord i någon form, med lite olika stilar från tung rock till medryckande bluegrass. Finns inga dålig låtar, bara en del mindre bra.

Bästa spår: "Song of Joy", "The Curse of Millhaven", "Stagger Lee" och "Where the Wild Roses Grow"



 


Artist: Sara Bareilles

Album: Little Voice

Sara Bareilles är en singer-songwriter med ett piano istället för en akustisk gitarr och en grymt skön röst, lite sorgsen men mycket själfull. Kanske mest känd för singeln "Love Song".

Bästa spår: "Vegas", "Gravity" och "One Sweet Love"



 


Artist: Martina McBride

Album: Greatest Hits

Martin McBride är en av de få som kan göra bra country-pop-rock utan att det låter skrikigt och smörigt. Hon har en sjukt grym röst och ibland riktigt kul texter.

Bästa spår: "When God-Fearing Women Get the Blues", "My Valentine", "Independence Day", "Wrong Again", "There You Are" och "I Love You"


 


Artist: Jace Everett

Album: Red Revelations

Åh, Jace, baby... Han är väl mest känd för att vara killen bakom temat till "True Blood", men han har fler bra låtar. Detta är en ton mörkare än hans debutalbum och shit vad det är sexigt, med stentung blues och rock.

Bästa spår: "Bad Things", "The Good Life", "Possession" och "What It Is?"


 


Artist: Maria Mena

Album: Another Phase

Hade aldrig hört talas om den här tjejen innan, en norsk singer-songwriter med en mysigt hes röst som suger tag i en. Skön vårskiva.

Bästa spår: "Free", "My Lullaby" och "Bye-Bye"

Av Elli - 29 mars 2010 22:16

 


Regan, 17 år, älskar sin storebror Liam över allt annat. De har alltid hållit ihop, och det är därför Regan nu har blivit den enda som känner till Liams stora hemlighet: att han egentligen är en flicka vid namn Luna. Luna längtar efter att få komma ut i världen som den hon är, men med två allmänt kassa föräldrar och en omgivning full av intoleranta, fördomsfulla människor ser läget mörkt ut. Och hur ska det gå för stackars Regan, som tyngs ner av att hela tiden behöva hjälpa och skydda sin bror med lögner? Den nye killen i skolan som visar intresse för henne, vad skulle han säga om han visste att Regans bror är "en sån där"? Men kanske viktigast av allt: hur ska det gå för Liam om inte hans sanna jag får lov att komma ut?


Det här var en ovanlig, men behövlig, bok. Jag hade sett fram emot att läsa den och blev inte besviken. Det är en vacker och fängslande historia om den starka kärlek som bara kan finnas mellan syskon, eller (som i detta fall) systrar. Karaktärerna är alla fascinerande figurer och ingen känns onödig eller endimensionell, man har till och med en viss sympati för Regans och Liams/Lunas mansgrisige och olycklige far. Regan själv är en bra huvudperson, men ack vilken mes hon är större delen av tiden. Hon lider av grymt dåligt självförtroende och usel självkänsla, vilket i och för sig är ganska vanligt i tonåren, men för fanken, visa lite ryggrad, tjejen! Hon gör inte mycket annat än gnäller över hur mycket hon lider och är misslyckad större delen av boken. Då är det bra att hennes syster finns där och lyfter stämningen med sin glamälskande personlighet och höga klackar. Luna är en skön karaktär och mycket trovärdig, en transexuell utan klichéer som älskar glittriga örhängen lika mycket som att mecka med datorer. Skulle hemskt gärna vilja använda den här boken som en del av undervisningen när jag väl är färdig lärare. Informativt och bra om transexualitet utan att man blir skriven på näsan med floskler, I love it.

Presentation

Gästbok

Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2012
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Google


Skapa flashcards