Utanför Ikea står en bil undangömd i en dunge. Ut från den kliver varje dag en elegant klädd kvinna som utnyttjar varuhuset för att kunna äta, tvätta sig och smygsova på sängavdelningen. Sylvia heter hon, och hon har förlorat allt: familj, jobb, bostad, rubbet. Hon kämpar desperat för att upprätthålla sin flotta fasad samtidigt som hon bor i sin bil, men det blir svårare och svårare. Av en händelse blir hon inneboende hos knarklangaren Lisbet i en sunkig förort, och nu kommer en större utmaning för Sylvia än överlevnaden: att se på livet från nya vinklar...

Jag hade aldrig läst något av Kadefors innan, men jag ska kolla upp hennes tidigare böcker efter det här. Fan vad den här boken var bra, jag kunde knappt lägga ner den. Språket i boken är humoristiskt och bra, men det som fångar mig är psykologin som beskrivs. Kadefors har på ett fullständigt fantastiskt sätt fångat den svenska övre villamedelklassens självgodhet, ytlighet och fördomsfullhet, allt förkroppsligat i vår huvudperson Sylvia. Hon är en fascinerande figur: samtidigt som jag vill klippa till henne med ett baseball-trä för hennes inskränkthet så tycker jag synd om henne. Hon är, som alla vi andra, en produkt av sin samtid och av sin omgivning, och den där omgivningen råkar vara en riktigt ful en. Den där med perfekt skötta villaträdgårdar, designerbarnvagnar, skrytiga middagar och "men alla andra på gatan har bytt bil i år..." Som ni kanske fattar så har jag lika lite till övers för det där som Kadefors verkar ha. Och ja, jag håller med om att hon själv visar upp en hel del fördomsfullhet gentemot den sortens människor, och hennes beskrivningar av missbrukare och knarklangning är nog rätt romantiserade, men samtidigt måste jag sägas att hon har rätt i sak. Vi delar upp oss själva i "vi och dem" alldeles för mycket, och den som påstår att klassamhället är dött har så inihelvete fel. Bokens fokus är status och klasstillhörighet, vilket i dagens Sverige symboliseras av pengar och ett vackert yttre. Jag vill spy på hela skiten samtidigt som jag applåderar Sara Kadefors för hur hon har fångat det hela. Läs den här boken och applådera du med.