Zoës liv trillar ihop runtomkring henne. Hennes bästa vän ska flytta ifrån stan, hon ser knappt till sin far och hon har precis börjat acceptera att hennes mamma är döende i cancer. Hon känner sig totalt ensam i världen, och just då träffar hon den mystiske Simon. Han verkar lika vilsen i livet och ensam som hon, kan han kaneke vara den vän hon behöver? Men Simon är inte en vanlig kille utan en fyra hundra år gammal vampyr med ett enda mål i sikte: att mörda den som tog hans liv ifrån honom. När han möter Zoë känner han för första gången kärlek och mänsklig värme. Men hur ska deras förhållande kunna fungera? Och hur ska Zoë överleva om hon hamnar emellan Simon och den han är ute efter?

Det här var en av mina absoluta favoritböcker när jag var typ fjorton, och jag minns att jag läste den flera gånger. Den passade mitt tonårslidande väldigt bra och jag (i egenskap av missförstådd, allmänt mobbad tonåring) kände att jag kunde relatera till Zoës och Simons känslor av utanförskap. Det var därför kul att upptäcka att den här boken fortfarande fungerar. Den har en mysig, mörk goth-stämning som aldrig blir överdriven eller töntig, en hel del blod och våld (som faktiskt är ovanligt grovt för en sådan här bok), en relaterbar och mänsklig hjältinna och en cool vampyrkille i skinnjacka som man som tjej kunde kära ner sig i, även utan filmversion. Skurken i boken är även han bra, om än kanske inte helt originell. Anette Curtis Klause är helt enkelt en riktigt bra författare med ett bra språk och det är synd att hon inte har skrivit mycket mer än den här och Blood and Chocolate, en bok som jag recenserade här för ett par månader sedan och varmt kan rekommendera. The Silver Kiss är kanske inte den bästa vampyr-ungdomsromanen jag någonsin har läst, men den funkade för mig både som ung och vuxen och det är absolut inget att förringa. Och ja, jag fick faktiskt en liten tår i ögat i slutet - nu igen. Just den här utgåvan hade en liten bonus feature: två noveller, en som utspelar sig innan bokens handling och en som utspelar sig efteråt. Den första novellen var okej och rätt kul att läsa, men den andra var tyvärr ganska kass och dess handling gränsade till sötsliskig. Synd, det sabbade helheltsintrycket en del. Mern i stort måste jag säga att den här boken är riktigt bra.