Piki: Helsingfors coolaste brud, gaybarernas drottning. Hon kan få vilken kvinna hon vill, och hennes flickvän blir alldeles tagen när hon blir den utvalda. Hon älskar Piki så otroligt mycket och skulle göra vad som helst för henne. Men något har hänt på sista tiden. Den en gång så tuffa flatan som inte var rädd för något sitter nu instängd i sin egen lägenhet, blir mer och mer avmagrad och är livrädd för att gå utanför dörren. Panikångesten som hon skamset har försökt dölja har till slut tagit över och flickvännen blir alltmer förtvivlad och frustrerad i sina försök att hjälpa.

Jag vet inte riktigt vad det var, men jag fastnade för det här omslaget och sedan kunde jag inte få boken ur huvudet förrän jag hade läst den. Och det gick fort, för fan vad bra den var. Sofi Oksanen är grym på att skriva och den inledande paragrafen i Baby Jane är en av de bästa jag har läst på länge. Och hon lyckas, på ett sätt jag aldrig sett förut, fånga den frustration och ilska som kan fylla en när någon man älskar sitter inlåst i sin egen lägenhet på grund av ångest och rädsla. Hjälplösheten och irritationen växer sig då bara större och till slut vet man varken ut eller in. Jag skrämmer nästan mig själv när jag blir arg på karaktärerna och deras ständiga ångestgnäll, kommer på mig själv med att vilja ruska om dem och beordra dem att skärpa sig. Men boken är inte bara nattsvart psykgnäll, den är också en cool inblick i Helsingfors gayvärld med dess regler och tabun (jo, de finns tyvärr där också) och den namnlösa Flickvännens kamp mot dem i egenskap av femme lesbisk. Oksanen dömer inte på något sätt, men man fattar mellan raderana att hon är sur över hur de som vänt normerna ryggen skapar sina egna restriktioner och beteenderegler. Läs den, må skit och njut.