Michael och hans föräldrar flyttar in i ett fallfärdigt hus med tanken att de ska renovera det, men den för tidiga födseln av Michaels sjuka lillasyster kommer i vägen. Michael får spendera sina dagar ganska ensam medan mamma och pappa är på sjukhuset, men inte särskilt länge. Han får en vän i den egensinniga, kloka grannflickan Mina, och han upptäcker något underligt i det sunkiga garaget: en varelse som kallar sig Skellig. Men vem är han egentligen? En uteliggare, ett spöke eller kanske rentav en ängel?

Jag har länge velat läsa den här boken. Den har vunnit en massa priser och fått väldigt mycket uppmärksamhet i ungdomsböckernas värld. David Almond är en mycket skicklig författare som har skrivit en vacker och målande historia med ett enkelt språk utan krusiduller. Historien är som sagt väldigt vacker och sagoaktig, kanske rentav lite för mycket. Allt börjar så väldigt bra, men mot bokens slut trillar allt ner i en bunke sockrad honung och det blir lite väl sött och gulligt. Karaktärerna är för övrigt väldigt orealistiska, Michael och Mina är så grymt försigkomna och kloka, det är som om de inte ens är barn utan små gamlingar. Detta är i och för sig inte ovanligt i barn- och ungdomsböcker, men i Skellig blir det så mycket av den varan att man någonstans undrar om de inte bara kan kasta vattenballonger på varandra istället som normala ungar.