På en tysk gymnasieskola inleds en temavecka som ska behandla olika sätt att styra, och läraren Rainer Wengel får uppdraget att undervisa i autokrati. Lektionerna handlar genast om diktatur och hur en sådan skapas. Wengel blir på mycket kort tid en hjälte för sina elever genom att mer och mer få klassrummet att likna Nazityskland, temaveckan blir ett experiment i diktatur med eleverna som försöksdjur. Men snart har Wengel fått problem, fortare än någon kunnat ana har klassen spunnit helt utom kontroll och en katastrof verkar oundviklig.

"Die Welle" är en fruktansvärt bra film, för att inte tala om angelägen. Vi tänker oss hela tiden att Hitlers dagar är förbi, men här ser man hur otroligt enkelt det är att förleda folk till de mest galna saker. Anledningen till att det är så enkelt är glasklar, iallafall i filmen: vi sitter just nu med en hel generation ungdomar som glatt springer ut i vuxenlivet bara för att upptäcka att det inte finns något att beta och att hagen är onaturligt liten för så många. Hopplöshet, arbetslöshet och brist på framtidstro är en perfekt grogrund för nynazism och fascism för den skapar ett behov av att tro på något, att känna att man hör till någonstans, även om det är ett nynassegäng. Filmen verkar kanske otrolig och orealistisk, men kom då ihåg att den är baserad på en sann historia.

Skådespelarinsatserna är lysande, man märker att alla inblandade tog den här filmen på största allvar. Manuset är skrämmande bra och driver filmen framåt, "Die Welle" är som ett snabbt åkande tåg som kommer rakt emot en och klipper till en rejält med en fantastisk slutscen. Detta är en film som alla borde se och fundera över. Som den själv säger: "Ondska är något man lär sig".